Älskar Diig Andreas

Andreas det går inte att beskriva med ord hur jävla mkt jag älskar dig du e verkligen mitt allt....
jag är så glad att jag träffade just dig...Du får mig att må bra. De finns ingen bättre en dig , jag älskar dig över allt annat. Vi har haft våra stora bråk men vi reder alltid ut de nu har vi inte bråkay på flera veckor o ja tkr de e så skönt för de sista jag vill är att förlora dig jag älskar dig med hela mitt hjärta.
Du är det absolut bästa som har hänt mig...
Älskar dig nu och för alltid....

Jag är så besviken på er...
Varför kan ni aldrig ringa eller komma hit för????
Antingen så ringer ni om ni behöver hjälp med något eller så ringer ni om de e nåt annat ni kan aldrig bara ringa o fråga hur jag mår eller om ni får komma hit på en kopp kaffe , varför ja e endå eran dotter... Jag kanske inte duger i era ögon....

Ni vet inte hur jävla ledsen ni gör mig.....

Önskar bara att ni kunde älska mig lika mycket som ni älskar mina andra syskon......

Det känns som om jag inte har någon plats i era hjärtan.....

Okej visst jag fyller 23 i år men ja behöver ju endå mina föräldrar.

Ni kunde ju åtminstonde komma hit o hälsa på eller iallafall ringa...

Och speciellt när båda har hemtelefon...

Men nej då..

Ni kan inte ens fråga om ja vill komma....

Hur fan funkar ni.....

En vacker dag så kanske inte jag , vill ha med er o göra.......

Ibland känns det som om jag lika gärna kunde va hos mormor hon skulle iallafall lyssnat o brytt sig......

Men ja vill inte gå den vägen vill inte förlora dom som älskar mig mest o som jag älskar.....

Ni fattar inte hur ledsen ni gör mej när ni håller på som ni gör........

Jag kommer nog aldrig förstå varför ni gjorde / gör såhär......

Men men e de så ni vill ha de så e det erat problem....

ja har dom hos mig som ja älskar mej

Kiicka , Christer o Andreas.......<3<3<3

Älskar er<3

Tänk att ens föräldrar kan såra en så pass som ni gör....

FY FAN FÖR ER

Jag vill bara säga det att , nu bryter jag upuu med allt gammalt folk som jag har umgåtts med e trött på alla kommentarer ja får från anonyma personer om att ni bara har låtsas vara mina vänner o allting... Så dom enda ja kommer hålla mig till i fortsättningen det är

Min älskade sambo Andreas
Kiicka & Christer.....

Jag är ledsen men för att jag ska orka måste jag göra såhär.....

Men tack alla ni för underbara år med er tack till

Carin , Mickis , Chrille , Robin , Marcus , Rosanna , Sarah , Jonas , Jenny , Amanda

Och alla andra tack för många fina år , men nu orkar ja inte mer ja måste verkligen bryta...

Ha de bra med er...

UMÅGS MED MIN ÄLSKADE KIICKA IDAG......
DU SOM SKREV ANONYMT PÅ KIICKAS BILDDAGBOK JAG SÄGER SÅHÄR TILL DIG : VISST JAG ÄR TJOCK , JAG KANSKE E FUL JA E INTE DIN DRÖM.
MEN JAG HAR ALDRIG BETT OM DIN ÅSIKT TROR DU JA BEHÖVER LYSSNA PÅ EN SÅDAN PERSON SOM DIG ELLER.. MIN SAMBO ÄLSKAR MIG ÖVER ALLT ANNAT KIICKA ÄLSKAR MIG FÖR DEN JAG ÄR HON SKÄMMS INTE FÖR MIG. VI HAR KUL IHOP O DE MED ATT MINA " SÅKALLADE " VÄNNER SNACKAR SKIT OM MIG ASSÅ JA VET ATT MÅNGA GÖR DE MEN JA HAR TAGIT AVSTÅNF JAG HAR BRUTIT MED MIN GAMAL BEKANTSKAPS KRETS OM DE SÅ BEHÖVS SÅ E ANDREAS , KIICKA O CHRISTER DOM ENDA JA BEHÖVER FÖR DOM VET JAG ATT DOM ALDRIG SKULLE SÅRA MIG ELLER GÖRA MIG ILLA....ATT NI ENS KAN VA SÅ JÄVLA FEGA  O SKRIVA ANONYMT JA MENAR OM NI VÅGAR STÅ FÖR VIKKA NI E SKA NI JU FÖR FAN SKRIVA UT ERA NAMN OXÅ........
NEJ JUST DET NI E FÖR FEGA FÖR DET...

THATS IT

Varför är det ok när statsapparaten utsätter barn för misshandel?????

Är misshandel av barn endast fysiska slag? Men hur är det med den psykiska misshandeln mot barn som tvingas "umgås" med fäder som slagit eller mördat deras mor, eller barn som tvingas "umgås" med fäder som förgripit sig på de. Barn som inte får vara hos sina mödrar för att mödrarna försökt skydda sina barn ifrån olämpliga pappor som förgripit sig på barnen, misshandlat deras kvinnor inför barnens ögon.

Dessa mammor ses som olämpliga endast för att de skyddat sina barn, men att skydda sina barn från att fara illa är tydligen ingen bedrift eftersom de då förhindrat ett umgänge med barnens far, som, misshandlat, förgripit sig sexuellt och mördat.

Är det inte just sådana kriminella personer alla förnuftiga och ansvarstagande föräldrar försöker skydda sina barn ifrån?

Jo, självklart vill alla föräldrar skydda sina barn från en sådan miljö eller ett sådant umgänge. Och självklart är det samhällets plikt att anmäla en sådan handling enligt de som skriver våra lagar... Men vad tjänar det till i de fall då förövarna är bundna till barnet biologiskt, eftersom lagen då säger att barnen har "rätt" till umgänge med båda föräldrarna. Men då skulle jag vilja fråga om det verkligen är barnets bästa och barnets "rätt" man talar om. Nä, i dessa fall har barnen inga rättigeter, i alla fall inte hos de som sitter med makten att döma i en rättegång eller utredning som ska göras för barnens bästa. Ärligt talat så är det väl inte för barnens bästa om man väljer att låta barnen utsättas för denna psykiska misshandel, framförallt ett barn som inte själv vill.

Om en klok förälder visste att en annan förälder låter sitt barn umgås med kriminella och tyckte det var helt ok att barnet umgås med dessa så skulle nog den kloka föräldern förfasas över denna oansvariga förälder och tycka att denna förälder är oansvarig och inte vara lämplig att ha vårdnaden om ett barn.

Många av de som sitter med makt att avgöra framtiden för andras barn har säkert egna barn och skulle säkerligen inte frivilligt utsätta sina egna barn för en sådan behandling.

Använda sunda förnuftet verkar svårt, eller är det ren feghet, eller kanske ren princip. Barnen ska träffa sina båda föräldrar till varje pris och på bekostnad av barnens psyke, sen skiter man i konsekvenserna av detta beslut, skiter i de fortsatta övergreppen på barnens psyke. Varför skulle de bry sig de har rent mjöl i påsen och det enda de gjort är att följa Sveriges rikes lag om att barnen i Sverige minsann har rätt till båda föräldrarna. Vilket i och för sig är en bra lag kanske... om man använder sunda förnuftet. För sanningen är den att det i många fall inte alltid är det bästa för barnet.

Varför är det ok när statsapparaten utsätter barn för misshandel?????

Är misshandel av barn endast fysiska slag? Men hur är det med den psykiska misshandeln mot barn som tvingas "umgås" med fäder som slagit eller mördat deras mor, eller barn som tvingas "umgås" med fäder som förgripit sig på de. Barn som inte får vara hos sina mödrar för att mödrarna försökt skydda sina barn ifrån olämpliga pappor som förgripit sig på barnen, misshandlat deras kvinnor inför barnens ögon.

Dessa mammor ses som olämpliga endast för att de skyddat sina barn, men att skydda sina barn från att fara illa är tydligen ingen bedrift eftersom de då förhindrat ett umgänge med barnens far, som, misshandlat, förgripit sig sexuellt och mördat.

Är det inte just sådana kriminella personer alla förnuftiga och ansvarstagande föräldrar försöker skydda sina barn ifrån?

Jo, självklart vill alla föräldrar skydda sina barn från en sådan miljö eller ett sådant umgänge. Och självklart är det samhällets plikt att anmäla en sådan handling enligt de som skriver våra lagar... Men vad tjänar det till i de fall då förövarna är bundna till barnet biologiskt, eftersom lagen då säger att barnen har "rätt" till umgänge med båda föräldrarna. Men då skulle jag vilja fråga om det verkligen är barnets bästa och barnets "rätt" man talar om. Nä, i dessa fall har barnen inga rättigeter, i alla fall inte hos de som sitter med makten att döma i en rättegång eller utredning som ska göras för barnens bästa. Ärligt talat så är det väl inte för barnens bästa om man väljer att låta barnen utsättas för denna psykiska misshandel, framförallt ett barn som inte själv vill.

Om en klok förälder visste att en annan förälder låter sitt barn umgås med kriminella och tyckte det var helt ok att barnet umgås med dessa så skulle nog den kloka föräldern förfasas över denna oansvariga förälder och tycka att denna förälder är oansvarig och inte vara lämplig att ha vårdnaden om ett barn.

Många av de som sitter med makt att avgöra framtiden för andras barn har säkert egna barn och skulle säkerligen inte frivilligt utsätta sina egna barn för en sådan behandling.

Använda sunda förnuftet verkar svårt, eller är det ren feghet, eller kanske ren princip. Barnen ska träffa sina båda föräldrar till varje pris och på bekostnad av barnens psyke, sen skiter man i konsekvenserna av detta beslut, skiter i de fortsatta övergreppen på barnens psyke. Varför skulle de bry sig de har rent mjöl i påsen och det enda de gjort är att följa Sveriges rikes lag om att barnen i Sverige minsann har rätt till båda föräldrarna. Vilket i och för sig är en bra lag kanske... om man använder sunda förnuftet. För sanningen är den att det i många fall inte alltid är det bästa för barnet.

Mobbning kan definieras som att en person upprepade gånger under en viss tid
blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer
 
Självkänsla

Mobbning förstör många barns vardag, gör dem olyckliga och förstör deras skolgång.
Många förstår inte de sociala signalerna och utsätter sig själva för situationer där de
riskerar att råka illa ut.
Kanske anser skolans personal att barnet är bråkigt och stökigt och därför inte observerar
att barnet utsätts för kränkande behandling.
Barn som mobbas får sin självbild förstörd och självkänslan riskeras att skadas för all framtid.

Det är aldrig barnets fel att det blir mobbat!
Ansvaret ligger på de vuxna som låter mobbning fortgå samt på den eller de
som utsätter andra för kränkande behandling.
 
Mobbning och lagen

Arbetsmiljölagen gäller även för skolvärlden vilket kan vara värdefullt att veta om ditt barn blir utsatt för mobbning.
I 3,4 och 5 §§ står det att arbetsgivaren är skyldig att klargöra
"att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten."
Att det skall "finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler"
samt att "motverkande åtgärder senare skall vidtas och följas upp."

Ett flertal av arbetarskyddstyrelsens föreskrifter gäller också för skolan
och kommunen måste enligt arbetsmiljölagen ha en handlingsplan för hur
kränkande särbehandling skall motverkas i skolan.

Skollagen säger att
"var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde.
Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig att hindra varje försök från elever
att utsätta andra för kränkande behandling."
 
Att tänka på i skolan som:

Elev

Om du ser att någon är ensam på rasterna eller i klassen, var inte rädd att gå fram till honom eller henne.
Om det uppstår mobbning en skola så är det viktigt att man pratar med en vuxen om det.
Om det är mobbning inom klassen så ska man ta upp det i klassen tillsammans med lärare.

Lärare och skola

Skolan ska visa eleverna vilka regler som gäller för skolan vid mobbning.
Man ska prata om mobbning i klassen och på större samlingar.
Dessa regler ska också finnas i varje klassrum och på andra ställen där barnen kan se dem.

DET HÄR INLÄGGET KOMMER ENBART HANDLA OM AFFE EN KOMPIS SOM SKULLE FYLLT 21 ÅR IDAG!

AFFE OM DU INTE HADE GÅTT BORT I BILOLYCKAN DEN 23 JANUARI - 2006

SÅ HADE DU FYLLT 21 ÅR IDAG.....

DET ÄR EN STOR SORG OCH SAKNAD FÖR ALLA OSS SOM SAKNAR DIG...
DU FATTAS  OSS VERKLIGEN SAKNAR DIG SP OTROLIGT MKT GUBBEN.
VARFÖR JUST DU???

MEN VI SES SNART IGEN HOPPAS DU VAKAR ÖVER OSS ALLA HÄR NER.
DU KOMMER ALLTID BETYDA MASSOR

VILA I FRID GUBBEN

R.I.P AFFE<3

Assså va fan vill ni mig egentligen ni e så mogna att ni kan skriva kommetarer på bilddagboken varför inte komma hem till mig och säga vad ni tycker och tänker rätt ut istället...Vill att mitt psyker ska gå ner sig helt o hållet så jag får läggas in på psyk igen eller va e det.....Och en sak till ni som säger att Andreas inte älskar mig har jävligt FEL..för det gör han....Av alla människor på jorden måste ni klanka ner på mig varför vad har jag gjort för ont? Vill ni att ja ska se ut som en jävla fotomodell eller e de de ni vill för att ni ska bli nöjda? Jag är den jag är o ingen kan få mej till att bli någon annan..Det är nästan så jag längtar tillbaka till Vadstena där kunde ja iallafall gå ut på stan utan att nån ropar något efter mig......Jag är stor jag vet men ja jobbar på att gå ner i vikt men man går inte ner så jävla snabbt.....och igentligen va fan stör det er , nej just de.... har ni de så jobbigt så ni måste klanka ner på mig eller??? Varför inte va äärliga o komma direkt till mig och säga vad ni tycker. Nej ni VÅGAR INTE DET. oCH HÅLLA PÅ O SKRIVA SAKER TILL MINA KOMPISAR OM MEJ HUR JÄVLA LÅGT KAN MAN SJUNKA...  och du som e anonym du kan ju till o börja med att våga stå för den du är.....och ni som inte ens känner mig som håller på de e fegt ni känner ju inte ens till min bakrund varför ja ser ut som jag gör......
Skaffa er ett liv istället och låt mig leva mitt liv......Jag har inte gjort er något måste ni låta mig må dårligt för det här eller....

SNÄLLA JA BER ER SLUTA.......

Du e den som lyser upp min vardag.. De e alltid i din närhet jag vill va... Varje gång du håller om mej varje gång du kollar mig i ögonen varje gång du säger att du älskar mig blir ja så varm i hela kroppen.. Älskar dig verkligen... Vill aldrig förlora dig,...

LÅT MIG BARA VA IFRED.
INGEN KOMMER NÅGONSIN KUNNA ÄNDRA PÅ MIG ELLER MITT UTTSEENDE.

USCH NU BÖRJAS DET IGEN MITT PSYKE HAR GÅTT NER IGEN...
FAN JAG PALLAR INTE MED ATT PSYKET HÅLLER PÅ SÅHÄR..
DET GÅR UT ÖVER ANDRA VARFÖR MÅR JAG SÅHÄR JA VILL BARA GRÅÅÅÅTA , MEN KAN INTE...VET INTE HUR LÄNGE TILL JAG ORKAR.
DET BLIR JU INTE BÄTTRE AV ATT FOLK HÅLLER PÅ OCH KOMMENTERAR MIG FÖR HUR JA SER UT OCH SÅNNA SAKER...
FATTAR NI INGENTING BARA FÖR ATT NI KANSKE E SÅ SNYGGA OCH SÅ JÄVLA SMALA SÅ BETYDER INTE DE ATT NI E MER VÄRDEFULLA EN JAG.
JAG HAR IALLAFALL EN INSIDA OCH DE E DE SOM RÄKNAS MEN VARFÖR KAN INGEN FATTA DET.....

En flicka kommer till klassrummet. Det är en tidig morgon. Hon är där lite för tidigt, för hon måste fixa några saker. Hon brukar alltid vara där lite tidigare för hon vill inte komma försent och höra de fula orden som hennes klass retar henne med. Isabella har varit retad ända sen 3:an nu går hon i 8:an och ingen har sagt eller gjort något snällt mot henne sen dess. Hon har alltid kännt sig utanför. Hon sitter i sin bänk och bara väntar. Minutrarna går en efter en. Efter ca 40 minuter kommer de första. Det är ett kill-gäng på 6 personer. De går in i klass rummet, går till skåpen hänger av sig deras jackor. De flinar fult hela tiden, sedan går de ut. Isabella kan riktigt känna hur de pratar om henne när de går ut. Hon ska precis gå till skåpet för att hämta sin bok när ett annat kill-gäng kommer in, men den här gången är det bara 2 personer. Den ena killen tycker Isabella är så snygg men hon har aldrigt vågat säga något till honom. Han är inte en sån som mobbas utan en som mer kollar på och inte gör något. De hänger av sig jackorna och går ut igen. Nu har också tjej-gänget kommit in och de är 11 personer. Isabella ska precis gå tillbaka till sin plats när hon känner att någon fäller henne. Hon landar pladaskt ner på golvet. Flickorna skrattar hånfullt, tjejen som skrattar mest säger

- oj förlåt, jag såg dig inte.   Alla tjejer börjar skratta igen, nu har också killarna kommit in så det blir mer skratt och hån. En fröken kommer in och alla blir tysta, Tjejen som fällde Isabella går fram till henne och säger

- ojsan, gick det bra? säger hon retsamt. Slog du dig?  Isabella vill inte svara. Hon sätter sig ner i bänken och är tyst. På rasten händer ungefär samma sak. De fortsätter att mobba henne och killen hon är kär i kollar bara på. Detta fortsätter i dagar och veckor, allt är som "vanligt" men till slut en dag händer det.

Isabella är där tidigare än vad som behövs. Hon sitter i sin bänk och väntar det går sekunder, minuter sedan hör hon hur dörren öppnas, hon kan inte låta bli att kolla vem det är. Till sin stora förvåning är det Erik som hon har vart kär i alla år sen 3:an, hon skyndar sig att gå ut men han tar tag i hennes hand. Han kollar henne i ögonen. Hon kollar ner, han lyfter upp hennes huvud. Hon kollar han i ögonen länge. till slut säger han det som hon har väntat på länge

- Jag älskar dig, och jag tror du gör likadant. Han kollar på henne. Hans ögon glittrar och hans mun ser frästande ut. Älskar du mig också? frågar han lungt.

Hon nickar. Hon ler, hon är så glad så hon vet inte vad hon ska göra. Sedan hör hon hur dörren öppnas och hela klassen kommer in rusande skrattade och en del grinar nästan för att de skrattar så. Hon kollar han i ögonen, hans ögon är svarta och han ler fånigt fult.

- trodde du på den lätta eller ? frågar han retande.

Isabella springer ut i klassrummet. Nästa dag är inte hon i skolan. När klassen snart ska gå på lunch kommer en mamma in. Det är Isabellas mamma. Alla vet vem de är för hon har vart här många gånger med Isabella. Hon ställer sig och pratar med fröken, sen harklar sig fröken och Isabells mamma börjar prata.

- Igår kväll tog Isabella livet av sig. Jag vet inte varför men jag hittade en lapp där det stog: Nu får ni som ni vill! Isabellas mamma börjar gråta. Tårarna rinner nerför hennes kinder. Fröken går fram och tröstar henne. Först då förstår klassen vad de har gjort. Alla tänker på vad det har gjort.

Efter drygt 3 veckor är det begravning. Alla är där till och med klassen. Alla gråter och då är det Alla!

GUMMAN JA FINNS HÄR FÖR DIG I VOTT OCH TORRT....
JAG ÄLSKAR DIG OCH JAG FINN FÖR DIG DYGNET RUNT..
DU E MIN BÄSTA VÄN INGENTING ONT SKA FÅ HÄNDA DIG...
BEHLVER DU PRATA ELLER GRÅTA UT ELLER VAD SOM HELST KOM TILL MIG LÄTTA DITT HJÄRTA..
JAG LYSSNAR DET VET DU...
FÖR DU KOMMER ALLTID ATT HA EN STOR PLATS I MITT HJÄRTA...
DU E DET FINASTE OCH VACKRASTE SOM HAR HÄNT MIG TJEJJEN....
OCH JAG VILL INTE ATT NÅGOT SKA HÄNDA DIG..
ÄLSKAR DIG ÖVER ALLT ANNAT HJÄRTA...
GLÖM ALDRIG DET<3