Hav o land



Jag har rest över hav & land.
Jag har varit glad & och ledsen.
Överallt har jag letat , efter den som vill hålla min hand.
Jag var allra längst bort & vände , när jag plötsligt förstod.
Efter allt mitt letande , där hemma fanns den som kände de jag kände.
Tänk att det var här du fanns jag tror nog att vi har en chans , kanske har vi alltid varit kära.
Tänk att de var här du fanns jag tror nog att vi har en chans , vi har bara varit allt för nära.
För att förstå för att förstå....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback